Den rofyllda trädgården..

I helgen flängde jag runt hos mina föräldrar och hjälpte dem att rensa lite i rabatterna och plantera lite snygga perenner.

Jag och min pappa höll på större delen av dagen och verkligen slet med att gräva upp Kirskål och dra bort gräs som vuxit in i buskar. Jag hade planerat en ledig dag med min sambo dagen efter så det kändes som jag jobbade på ackord för att hinna med allt på en dag! Jag kom hem på kvällen, rätt så sliten måste jag medge, för hur roligt jag än tycker det är med trädgård så är det tungt också.

Jag kopplade av med en engelsk trädgårdstidning och fnittrade till lite när jag läste en artikel skriven av en man som förde fram åsikten om att vi har fört in trädgården i våra redan jäktade liv som ännu ett moment för stress. Istället för att sätta på oss en stråhatt och rensa ogräs i lugn och ro strävar vi efter den perfekta trädgården...nu! Jag kände mig lätt träffad. Fast jag måste säga att även om jag rusar över både min egen trädgård och som nu då föräldrarnas så ÄR det ro för mig, så jag måste nog få göra det i 220 km i timmen än så länge... :-)